Jag skrev nämligen aldrig i min ansökan att han fanns för jag visste att jag absolut inte är en av de 80 % som åker hem inom 3 månader pga en pojkvän, och ville därför inte riskera att inte få någon familj (eftersom det tydligen är sjukt mycket svårare att få familj om man har pojkvän). Och både Amie och Stuart var super positiva och förstod precis varför jag hade utelämnat den detaljen. Dom sa också att han är välkommen att besöka när som helst och att dom tyckte det var starkt av mig att sätta mig ner och berätta det!

Nu känns livet ytterligare lite bättre och jag kan gå och lägga mig helt lugn, ingen oro över någonting!